Hola amigos. Lovade er att berätta om tiomilanatten, men det var ju för över två veckor sedan så det är kanske inte lika kul längre. Kan iallafall nämna att det var GRYMT roligt och inspirerande. Vi var tio damer från majorna som hade satt ihop ett lag, och som vi gjorde det! Vi slutade någonstans runt 170 tror jag och blev därmed bästa damlag! Bästa med kvällen var nog selfien med en väääldigt trött KB som knappt kunde stå upp på sina ben efter en tuff resa under långanatten. Glad men också oerhört trött efter mitt lopp sov jag de sista timmarna på dygnet i ett kallt tunneltält innan det var dags för hemfärd. Vissa hade tur som fick sova på hotell och äta hotellfrukost, andra inte...

 

 
 

Förra helgen åkte jag till dalarna och sprang Swedish League. Jag tog på sprinten mina första SL-poäng i seniorklass men något mer positivt med den helgen var det nog inte, inte i orienteringsväg iallafall. Det sägs ju att man blir bra på det man tränar, därav min sviktande orienteringsteknik på sistone. #trenemer som RFKB skulle sagt.

I veckan har jag spenderat sena kvällar och nätter i skolan, men återigen lyckades man bli klar med skolarbetet. Denna gången känner jag mig också nöjd för en gångs skull. Nedan ser ni resultatet av ett nytt område i stadsdelen Högsbo i Göteborg.

 

 
 
 
 

Helgen som varit har bestått av Maggio, göteborgsvarvet och sommarfest.
I fredags drog jag och studiegångengrabbarna till Liseberg för att se Maggio. Jag, på mina 162 cm, hade inte så lätt att se henne, men att bara få höra Veronicas ljuva stämma i vårregnet är inte fel det heller. Vi tog också en tur i Lisebergsbanan och spelade på lyckohjulen men vann tyvärr inget denna gången heller.

 

 
 
 

Igår var det dags för mig att springa mitt första riktiga löplopp på fem år, sist jag sprang var Eksjö Stadslopp i nian tror jag. Göteborgsvarvet stod på schemat och jag tog mitt pick och pack och begav mig till slottskogsvallen runt halv 11 på förmiddagen. Träffade upp mamma och resten av Apladalens löparklubb för att sedan möta upp Moa och gå gemensamt till tältet där vi skulle träffa upp vår tränare Christin. En halvtimme innan start började jag och Moa värma upp och efter många kisspauser i slottskogen så stod vi på startlinjen. Jag sprang i min systers namn och fick starta i startgrupp 1. 

När starten gick försökte jag att inte dras med i det höga tempot utan att öppna i min planerade km-tid som skulle vara ca 4-4.20 min/km. Det gick visst väldigt mycket snabbare första kilometern då jag passerade den skylten strax efter tre och en halv minut. Jag hade sedan väldigt svårt att hålla uppe ett jämnt tempo, men kände mig hyfsat pigg de första åtta kilometerna, även om det gick lite ryckigt.
Sedan började den mentala kampen. Skyltarna med texten "Bryt här" började locka mer och mer och benen började sakta men säkert säga ifrån. Jag drack vid varje station i tron om att få mer energi. Väl framme på avenyn, efter 16 avklarade kilometer började även magen strejka, och de sista fem kilometerna var en ren plåga. Jag sprang på ren vilja och försökte koppla bort allt annat runt omkring mig. Under sista kilometern lyckades jag på något konstigt sätt öka även fast det gick uppför, jag plockade några placeringar och fick krafter av att snart vara klar. Väl över mållinjen kände jag mig både nöjd och besviken. Besviken på hela min träningssäsong och hur oerhört lite träningstimmar jag haft, men så otroligt nöjd över att jag tog mig igenom 21 km och den mentala kamp som loppet var. Min tid blev 1.27.12 och jag blev 27:e bästa svenska och 39:e bästa tjej på världens största halvmara, motivation till framtida träning! Maskinmoa kämpade också mot det mentala denna dag, men superstar som hon är så lyckades hon bli 6:e bästa svenska och 16:e bästa tjej. Hon är min idol!

 

 
 

Trötta som vi var tog vi oss tillslut hem för ett snabbt ombyte. Sen var det dags att bege sig till Chalmers och sommarfesten! Vi dansade på trötta ben ända in på småtimmarna innan vi begav oss hem igen. A little party never killed nobody

Nu väntar dagar med kritik i skolan, sedan ska jag ägna två veckor åt att gjuta en betongmöbel. Ska bli spännande! Om två veckor har jag sommarlov och beger mig till Rom, längtar! Over and out.

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress