Första två skolveckorna är till ända och det går i samma hastighet som vanligt. I måndags hade vi vår första delinlämning, efter en vecka i skolan. Vi redovisade förundersökningar vi gjort gällande rörelsemönster och kommunikation i Backaområdet, norr om Göteborg. Där ska vi senare rita ett förslag på 1500-3000 nya bostäder som ska bidra med ökad social samhörighet. Spännande, utmanande och kul? Ja! Är det lätt att kombinera med elitidrott. Nej, men det går.
 
Någon från Göteborg som känner igen sig i kartbilden nedan kanske? 
 
 
Första dagen i skolan gick vi igenom schemat för denna kursen och redan nästa vecka måste jag välja, studieresa till Oslo eller medel- och stafett-SM. I somras valde jag Rom före Jukola och är nöjd med det valet. Dels för att jag tränade rätt lite i våras (sett till tidigare) och antagligen hade blivit avhängd redan till startpunkten och dels för att jag aldrig varit i Rom tidigare. Denna gången kommer jag dock välja båda. Det blir Oslo på onsdag och tåg till Stockholm därifrån torsdagmorgon.
 
Vad det gäller fysisk träning har det gått riktigt bra i sommar. Jag känner äntligen igen farten i benen och jag behöver inte längre slita mig igenom en 30 minuter lång jogg. Motivationen kom som ett brev på posten någon gång i juli och jag tyckte äntligen det var kul att hålla i en karta igen, att ligga i fosterställning efter hårda intervaller eller att springa 25 km tröskel genom Värnamo. Träning är inte längre ett måste utan något som gör att jag mår bra.
 
 
De senaste veckorna har jag sprungit medel-, stafett-, och lång-DM. Alla tre tävlingar har jag tagit kartan i ena handen, huvudet i den andra, låtit benen göra jobbet och hoppats på det bästa. Det har gått sådär. Nu i helgen har jag sprungit lång-SM och försökte där ändra min taktik. Jag tog mig till A-final vilket jag såklart är nöjd med men åker hem med två rätt halvdåliga lopp. Det var tufft och jag kände mig inte alls lika stark som jag gjort på träning det senaste, men som alltid; nya erfarenheter! Kul att för första gången på riktigt få springa en tuff långdistans mot de allra bästa. 
 
I skrivandets stund sitter jag i bilen påväg hem och svettas bort min feber samtidigt som jag förundras över hur någon kan ha så mycket otur som jag har. Någon kontroll efter varvningen idag lyckas jag väcka liv i ett helt jordgetingbo (förlåt till alla efterkommande löpare). Har alltså tack vare detta fått mitt livs första panikattack och om det inte vore för Johanna som kom som en räddande ängel hade jag nog fortfarande varit kvar i skogen. Jag fick bett på kroppen och två bett i huvudet som gjorde mig yr och svimfärdig och smärtan min kropp stod ut med i fem timmar är något jag inte ens kan beskriva. Tack och lov för värktabletter och kortison!
 
Hösten kommer antagligen bli lika intensiv som alltid men att ha en tre veckor lång utomlandsresa till värmen planerad i december kommer motivera mig i höstmörkret. Och i lägenhet 142 är det alltid bra stämning, trivs som fisken i vattnet tillsammans med min sambo Anna. 

Sista veckan av skolan spenderades i Rom. Jag är så glad att jag valde att följa med tillslut. Valet var såklart jobbigt, att få springa Venla med GMOK är egentligen inget jag ville missa men chansen att åka till Rom med skolan skulle aldrig komma igen. Vilken tur att jag kan springa Venla nästa år! Sist jag gjorde det var jag 17, alltså fyra år sedan, dags att bryta den trenden!

I Rom var det varmt, vi åt god mat (läs pizza och pasta), gick flera mil varje dag och sög i oss den antika historien. Villa D’Este i staden Tivoli blev snabbt en utav mina favoritplatser. Det är en gigantisk trädgård som utstrålade så oerhört mycket lugn och harmoni. Har ni vägarna förbi Tivoli någon gång så måste ni besöka denna underbara plats.

Dagen då vi skulle besöka Peterskyrkan så lyckades vi pricka in mitt när Påven skulle hålla sitt tal. Kupolen skulle inte öppna förrän många timmar senare så vi valde att lyssna en stund innan vi var tvungna att bege oss mot dagens nästa mål. Jag lyckades nästan ta mig ända fram, men fick nöja mig med att ha några meter kvar. Nu kan jag kryssa av "jag-har-nästan-tagit-på-påven" från min bucket-list! 

 
 
 
 
 
 
 
Här kan ni skymta påven mitt i bild.
 

Väl hemma från Rom började slitet direkt. Två veckors jobb på Lindéns var först ut på sommarens att göra lista.  Men mellan dessa två veckor skulle midsommar firas. Detta gjordes i år i Kullaberg i Skåne. Kunde inte haft det bättre än vad vi hade det. Fint väder, fin omgivning och väldigt fina människor. Vi avslutade helgen med pizza i Halmstad innan jag fick skjuts hem till Värnamo igen.

 

 
 
 
Just nu sitter jag på tåget hem till Göteborg igen, för imorgon går tåget mot Sundsvall, SM-veckan och Sprint-SM. Jag sitter här med en snorig näsa eftersom jag rök på en ordentlig förkylning efter Rom/midsommar som inte helt vill släppa. Men den har två dagar till på sig, så det ska nog gå. Planen är att gå/jogga runt kvalet, för att sedan kötta (om det går) i stafetten och sedan springa den individuella finalen om krafter finns, annars avstår jag. Det är oklart hur detta kommer gå men jag ser positivt på det, och det ska bli riktigt kul att tävla igen. Var ett bra tag sen sist nu!

Efter sprint-SM åker jag tillbaka till Göteborg för att sedan fortsätta mot Falkenberg, och det blir där ni hittar mig i sommar. Där ska jag försöka hitta formen och glädjen i att träna och orientera igen. Och givetvis massa annat kul. Vi hörs kanske efter sprint-SM, senare i sommar eller om ett år, lite svårt att veta. 

JAG ÄR KLAR, alltså WOHOOOO!!
Stressen i detta moment har varit helt sjuk. Aldrig stressat såhär mycket eller suttit så länge i skolan som jag gjort de senaste veckorna. Men jag klarade det, eller VI klarade det! Det är med mycket hjälp från min gruppkamrat som gjort det möjligt för mig att ändå kunna åka iväg på tävlingar varje helg. Stort tack till Olle som tagit största bördan detta projektet :) 
 
 
 
Idag har jag gjort absolut ingenting och det har varit bästa dagen på länge. Nu ska jag börja plugga lite igen (okej, kursen är inte helt över bara för att inlämningen är det) sen ska jag försöka ta mig till GMOK-stugan och äta kvällsmat. Har inte tränat på några dagar nu, förutom att sätta ut/plocka in kontroller till Smålandskaveln, eftersom jag känt mig hängig. Känner mig fortfarande inte helt frisk men hoppas på att kunna springa imorgon!
 
Puss och Kram